• Lapis nr 1, 1997
• Lapis nr 2, 1997
• Lapis nr 5, 1997
• Lapis nr 6, 1997
• Lapis nr 7, 1997
• Lapis nr 9, 1997
• Lapis nr 10, 1997
• Lapis nr 12, 1997

Christelit Vl/D.3 - 65. Vattenhaltigt zink - koppar - sulfat
Zn₃Cu₂ (0H)₆ (S0₄)₂ · 4H₂O

Grönaktig blåa långa tunna tavlor (upp till 13 x 4 mm), glasglans, streck- blekblå. Detta nya vattenhaltiga zink koppar-sulfat uppträder tillsammans med zinkhaltig paratacamit, anglesit, hemimorfit, kvarts och en ny zinksulfat. Christelit är kristallkemiskt nära släkt med ktenasit. Fyndplats är San Francisco Mine i Sierra Gorda, Chile.

Frankamenit VIII/H.30 - 20. Fyllosilikat
K₃Na₃Ca₅(F,OH)₄ (Si₆O₁₅) · H₂O

Grålila till grönaktig grå platta prismor (upp till 20 cm långa), glasglans med streckfärg vit. Det förekommer inbäddad i matt lila charoit, tillsammans med tinaksit, ägirin och ortoklas.Detta nya fluorrika alkali silikat är kristallkemiskt nära släkt med canasit. Fyndplatsen är charoitbrotten i Murun, Östsibirien.

Hanawaltit III/D.6 - 12. Kvicksilver - halogenid
Hg⁶⁺Hg²⁺O₃(CI,OH)₂

Mörkbrun till svart små tavelformade, strierade kristaller (0,05 till max 0,3 mm i diameter), metallglans. Streck rödbrun till svart. En ny kvicksilver halogenid med strukturell och kemisk släktskap till terlinguait. Det uppträder tillsammans med grönbrun, kådliknande kalomel, kvicksilver, röd cinnober och mörkbrun till svart montroydit.Extremt sällsynt. Hittades i Clear Creek Pit, New Idria, San Benito Co, Kaliforn. USA.

Krasnovit VII/D.50 - 25. Karbonathaltig barium - aluminium - magnesium - fosfat
Ba(AI,Mg)(0H)₂ (PO₄,CO₃)H₂O

Blekblå, sidenglans, streck vit Detta nya karbonathaltiga barium aluminium-magnesiumfosfat är släkt med foggit och förekommer i dolomitdruser tillsammans med baryt, crandallit och karbonat-fluorapatit. Detta ytterst sällsynta mineral kommer från Kovdor, Kolahalvön, Ryssland.

Meurigit VII/D. 11 - 150. Vattenhaltig kalium - järn - fosfat.
KFe₇Ca₅ (F,OH)₄(Si₆O₁₅) · H₂O

Krämvit/blekgul/gulaktigt brun. Sidenglans men även glas eller vaxglans. Streck vit till blekgult. Ett nytt vattenhaltigt kalium-järn-fosfat nära släkt till Kidwellit. Typlokalitet är koppargruvan Santa Rita vid Silver City, New Mexico/USA.

Fianelit VII/C.36-10 Vattenhaltigt mangan-vanadat
Mn³²⁺[V(V,As)O₇] · 2H₂O

Orangeröda tunna, finkristallina krustor (< 2,5 mm i ø) i ådror tillsammans med palenzonait, saneroit och pyrobelonitglasglans. Streck orange. Detta nya vattenhaltiga mangan-vanadat är extremt sällsynt och kommer från den gamla mangangruvan i Fianel, Val Ferrera, Graubünden, Schweiz.

Kukharenkoit-(Ce) V/C.7-155 Fluorhaltigt barium-cerkarbonat
Ba₂Ce[F/(CO₃)₃]

Rödaktigt bruna platta prismatiska kristaller (0,1-1 mm långa), även färglös. Glasglans till fettglans. Streck är vit. Detta nya fluorhaltiga barium-cer-karbonat hittades både i Mt. Saint-Hilaire, Kanada och på Kolahalvön i Chibiny, som är typyndplats.

Wesselsit VIII/H.2-20 Strontium-koppar-skiktsilikat, fyllosilikater
(Sr,Ba)Cu/[Si₄O₁₀ ]

Ljusblå små, spröda tavlor (<0,05 mm), glasglans, streck blåaktig/vit Detta extremt sällsynta strontium-koppar-skikt silikat är Sr-analog till effenbergit, och kommer från Wessels Mine, Kalahari manganfältet i Sydafrika.

Benauit VII/B.36-150 Sulfathaltigt strontium-järn-fosfat
(Sr,Ba)Fe³³⁺[(OH,H₂O)₆ /(PO₄,SO₄)₂ ]

Gul till gulbrun. Streck blekgul. Glas till hartsglans. Detta sulfathaltiga strontium järn-fosfat är en ny företrädare av crandalitgruppen. Benauit hittades i Grube Clara i Schwarzwald, Tyskland. Benauit har hittats tillsammans med kidwellit, fluorit o. götit. Benauit bildar radialstråliga aggregat (upp till 3 mm) uppbygd ur mm-långa, spröda lameller. Beauniten är genomskinlig, dock utan fluorescens. Namnet syftar till berget Benauer där

Jentschit II/E.13-43 Tallium-bly-sulfosalt
TlPbAs₂(As,Sb)S₆

Djupröd till svart, metallglans. Streck är mörkröd. Det nya tallium-bly-sulfosalt är antimon-analogt till Edenharterit. Jentschit kommer ur en 1988 nyanlagd gruva i Lengenbach, Binntal, Wallis, Sschweiz. Jentschit är ytterst sällsynt, och tills nu finns det enbart några få prov. Den bildar prismatiska kristaller upp till 2 mm. Med namnet äras Franz Jentsch, en känd mineralsamlare.

Klerit II/E.1-05 Mangan-antimon-sulfosalt
Mn(Sb,As)₂S₄

Färgen är svart och halvmetall. glans. Det nya, extrem sällsynta mangan-antimon-sulfosaltet är Mn-analogt till Berthierit, och kommer från guldfyndplatsen Voronzovskoje i Turjinsker malmfält, nordural, Ryssland. Klerit kan observeras endast med mikroskop (0,01 mm) ofta sammanväxt med aktashit. De sitter i en 0,5-1 mm stor, av antimonglans omgärdad realgar, vilken sitter i baryt. Vidare förekommer alabandit, zinkblände och routhierit, även tennantit, chalkostibit, zinckenit, greigit och guld. Med namnet äras Onisim Yegorovitch Kler, medlem i ryska mineral. sällskap

Zajacit-(Ce) har fått nytt namn, och heter numera Gagarinit-(Ce). III/A.8-45 Alkali-cerium-fluorid
Na(Ce,Ca)₂F₆

Zajacit-(Ce) har inte trigonal utan hexagonal kristallstruktur, med ordnad kalcium-Cer-fördelning, med nya formeln NaCaCeF₆ . Denna alkali-sällanjordhalogenid är därmed Ce-analogen till gagarinit-(Y), med vilken den är kemiskt blandbar. Namnet zajacit-(Ce) är borttaget och ersatt med namnet gagarinit-(Ce). IMA 2011 april.

Färgen är färglös, blekrosa, orange. Glasglans och vitt streck. Den nya alkali-cer-fluorid är kristalkemiskt nära släkt med Gagarinit-(Y), och hittades som enstaka korn i alkaligraniten Strange Lake, Schefferville, Québec, Kanada. Zajacit förekommer i en alkalisk granit tillsammans med vlasovit, narsarsukit, willemit och flusspat. Det kan delvis ha omvandlats till bastnäsit-(Ce), och visar då en lättrosa färg. Mineralet är genomskinligt, sprött och visar ingen fluorescens i UV-ljus. Namnet ärar geologen och upptäckaren av det nya mineralet, Ihor Stephan Zajac.

Babkinit II/D.12-60 Bly-vismut-sulfoselenid
Pb₂Bi₂(S,Se)₃

Färgen är silvergrå med metallglans och streck grå. Det nya bly-vismut-sulfoselenid hittades i silver/guld lagerplatsen Nevskoje intill byn Omsukchan, Ryssland. Det ytterst sällsynta sulfidmineral bildar små blad i aggregat upptill 2 mm tillsammans med arsenikkis, stannit, tetraedrit, wittit, laitakarit och Se-cosalit. . Namngivit efter geologen P.V.Babkin.

Belovit-(La) VII/E.1-05 Fosfat
(Sr,Ba)Fe³³⁺ [(OH,H₂O)₆/(PO₄,SO₄)₂]

Färg: ljusgul till grönaktiggul, glasglans. Streck: vit. Denna sällsynta jordartsmetall hör till apatitgruppen. Denna lanthan-analog till belovit-(Ce) som är mycket sällsynt och hittades vid berget Kukisvumchorr och vid berget Evesloggchorr, båda i Chibiny massivet på Kola halvön. Vid Kukisvumchorr förekommer belovit-(La) som oregelbundna korn tillsammans med pektolith, lamprophyllit, gaidonnayit och gerasimovski. Vid Eveslogchorr hittades mineralet i en liten natrolitgång med murmanit, analcim och safflorit. Hexagonala kristaller upp till 3 cm har hittats. Namnet påminner om den kemiska sammansättningen och släktskapet med belovit-(Ce), som fick sitt namn efter den ryska kristallkemikern N.V. Belov.

Dusmatovit VIII/E.22-135 Cyklosilikat
K(K,Na) <1 (Zn,Li)₃ (Mn²⁺ ,Mn³⁺,Y,Zr)₂[Si₁₂O₃₀]

Färg: mörkblå till gråblå, även violettbrun, glasglans. Streck är ljusblå. Detta komplexa alkali zink-mangan-silikat är en ny, mycket sällsynt familjemedlem i milarit-gruppen. Mineralet hittades i ett enda pegmatitblock från glaciärmoränen i Dara-i Pioz, Tien Shan-bergen. Dusmatovit bildar täta, kantgenomsynliga spröda kornaggregat upp till 4-5 cm. Ingen fluorescens i UV-ljuset. Namnet påminner om geovetenskapsmannen Vyatcheslav Dj. Dusmatov, som arbetade länge i Dara-i-Pioz.

Gallobeudantit VII/B.35-75 Sulfathaltigt bly-gallium-arsenat
Pb(Ga,Al,Fe³⁺)[(OH) ₆/SO₄ /AsO₄]

Färgen är blekgul till brungul, streck är vitt till blekgul, glasglans. Ett nytt, ytterst sällsynt mineral som hittades i en stuff med gedigen koppar i Tsumeb, Namibia. Namnet återspeglar den kemiska sammansättningen och släktskapet till beudantit.

Intersilit VIII/G.14-10 Övergångsstrukturer mellan inosilikater och fyllosilikater
(Na,K)Na₅ M²⁺(Ti,Nb)[(OH)₃/Si₁₀O₂₁(OH)]

Färgen är ljusgul till rosa genomskinliga korn och kornaggregat (1-3 mm Ø), glas- till fettglans. Strecket är vitt. Detta nya alkali-mangan-titan silikat är en ny övergångstyp mellan band-och skiktsilikater. Kristallkemiskt liknar den astrofyllit-gruppens mineral. Denna mycket sällsynta intersilit kommer från den ultra alkaliska pegmatiten vid berget Alluaiv, nordväst Lovozero massivet, Kola-halvön och förekommer i en ussingitåder tillsammans med malakit, villiaumit, lomonosovit, serandit, steenstrupin och manganneptunit. Namnet pekar på övergångsstruktur- typen (lat. "inter") och tillhörigheten till silikaterna.

Juabit IV/K.16-05 Koppar-tellurat med en arsenatgrupp
Cu₅[AsO₄/ (Te⁶⁺O₄]₂ · 3H₂O

Färgen är smaragdgröna, genomskinliga klaslika, bladiga krustor (< 0,3 mm tjocka) och genomskinliga tavelformade singelkristaller (< 0,1 mm), glas till diamantglans, streck blekgrönt. Det uppträder tillsammans med senapsgula beudantitkrustor, svart och metallisk enargit och gröngula krustor av den troliga blyanalogen till arsenobismit.Juabit hittades i gamla varpen från Centennial Eureka Mine i närheten av Tintic, Utah, USA. Namnet hänsyftar till förvaltningsområdet där Eureka Mine ligger.

Nezilovit IV/C.8-35 Komplext bly-zink-järn-mangan-oxid
PbZn²²⁺(Fe³⁺ ,Mn³⁺,Al)₈(Mn⁴⁺,Ti⁴⁺)₂O₁₉

Färgen är svart ,streck brunsvart, metallglans. Det nya komplexa bly-zink-järn mangan-oxid är kristallkemiskt nära släkt med hibonit och magnetoplumbit.
Det sällsynta nya mineral kommer från Nezilovo, 40 km SV Veles i Makedonien. Där ligger nezilovit i en rosa marmor tillsammans med tilasit, hedyfan, piemontit och ardennit. Upplöses denne i saltsyra, utfaller nezolovit i små sexkantiga kristaller. Namnet gavs efter typlokaliteten.

Piretit IV/K.11-28 Vattenhaltigt kalcium-uranyl-selenit
Ca[UO₂)₃/(OH)₄ /(SeO₃)₂] · 4H₂O

Färgen är citrongul, streck blekgul, pärlemorglans. Denna nya vattenhaltiga kalcium-uranyl-selenit kommer från urangruvan Shinkolobwe i provinsen Shaba, Kongo (förr Zaire). Denna extremt sällsynta piretit bildar genomskinliga, längsrandiga, böjda tavlor och uppträder som kristallkrustor på uraninit tillsammans med en orangefärgad masuyitliknande U-Pb oxid.. Den belgiska kristallografiprofessorn Paul Piret hedras med namnet.

Chrombismit IV/C.2-50 Kromhaltig vismut-oxid
Bi₁₆CrO₂₇ (tetragonal)

Orange till gulaktig brun, diamantglans. H3-3 1/2. Streck brunaktigt gul. Denna nya wismutoxid är ytterst sällsynt. Hittades i guldgruvan Jialu i provinsen Shaanxi i Kina. Mikroskopiska små korn tillsammans med kopparkis, pyrit och gediget guld i gångkvarts. Namnet kommer från innehållet krom och bismutit.

Feinglosit VII/C. 31-14 Sulfathaltigt bly-zink-arsenat
Pb₂(Zn,Fe)[AsO₄ ,SO₄]₂ · H₂O (monoklin)

Blekt olivgrön, diamantglans, streck vitt. Ett nytt bly-zink arsenat. Finns i ett exemplar i form av ett kulaktigt, mikrokristallint aggregat. Kommer från Tsumeb, Namibia. Efter läkaren professor Mark Feinglos.

Ferroseladonit
Ferroaluminoseladonit
VIII/H. 13-30, 40 Järn-aluminium-skiktsilikat (fyllosilikat)
K(Fe²⁺,Mg)(Fe³⁺,Al) (monoklin)
K(Fe²⁺,Mg)(Al,Fe³⁺ ) (monoklin)

Blågrön, jordaktig. H 2-2 1/2. Streck är blågrönt, ett nytt järn-alumi niumsilikat. Typlokalitet: Hokunui Hills, Nyzeeland. Mycket små korniga aggregat (<0,05 mm) sammanväxta med klorit, berthierit och corrensit. Namnet kommer från innehållet och tillhörighet till seladonit.

Isolueshit IV/C.10-55 Titanhaltig natrium-niob-oxid
Na(Nb,Ti)O₃ ( kubisk)

Brunaktigt svart, diamantglans. H 5 1/2, streck blekgult. Denna nya titanhaltiga natrium-niob-oxid, tillhör perowzkit-gruppen. Det sällsynta izolueshit kommer från Kukiswumchorr, Chibiny-massivet, Kola halvön. Små opaka, spröda kristall. Namnet visar bl.a. på släkt skap till lueshit.

Jörgensenit III/B.3-48 Natrium-strontium-aluminiumfluorid
Na₂(Sr,Ba)₇[Al₃ F₁₆(OH,F)]₂ (monoklin)

Färglös till vit, glasglans. H 3 1/2-4, streck är vitt. Detta nya mineral, natrium strontium-aluminofluorid är släkt med jarlit, (ny formel) Na(Sr,Na)_<7Mg_<1[Al₃F₁₆(OH,OH₂O)]₂
Förekommer som sprick fyllnader och som radial stråliga, bladliknande kris taller upp till 2 mm. Jörgen senit kommer från Ivigtut, Grönland. Namnet hedrar medgrundaren till kryolithfabriken Ivigtut Vilhelm Jörgensen.

Pyatenkoit-(Y) VIII/F.29-24 Natrium-yttrium-titansilikat (inosilikater)
Na₂(Sr,Ba)₇ [Al₃F₁₆(OH,F)]₂ (trigonal)

Färglös, glasglans. H 4-5, streck är vitt. Ett nytt natrium-yttrium-titansilikat. Extremt sällsynt. Bildar skarpkantiga halvgenom skinliga spröda romboeder. Hittades på berget Alluaiv, Lovozero-massiv Kolahalvön. Namnet hedrar den ryske kristallkemikern Yuri Pyatenko.

Sheldrickit V/E.10-05 Fluor- och vattenhaltig alkali-karbonat
NaCa₃[F₃/(Co₃) ₂] · H₂O (trigonal)

trigonal, färglös till vit. Glas till sidenglans, streck är vitt. H 3. Det nya fluor- och vattenhaltiga alkaIi-karbonatet liknar kemiskt rouvilleit, och hittades vid Mt. Saint Hilaire, Québec, Kanada. Pr. Sheldrick, Göttingen står som namnfadder. Sheldrickit förekom i ett aggregat med klara blockiga tvillingar, mest dock som genomskinliga radialstråliga till finfibriga aggregat upp till 2 mm.

Ternovit IV/D.6-35 Magnesium-niob-oxid
(Mg,Ca)Nb₄O₁₁ (monoklin)

Färgen är vit med sideng lans. H 3, och streck vitt. Denna extremt sällsynta magnesiu-niob-oxid är Mg.-analogonet till hochelagait och franconit. Förekommer som spröda aggregat med mycket fina nålar upp till <0,5 mm Ø. Typiskt assesoriska mineral är dolomit, franconit, hochelagait, ankylit-(Ce) och belkovit.Hittades i en borrkärna från Vuoriyarvimassiv, Nord-Karelen, Ryssland. Den ryska geologen V.I.Ternovoi hedras med namnet.

Deloneit-(Ce) VII/B.38-05 Alkali-cer-fosfat
Na(Ca,Sr)₃ [F/(PO₄)₃ (trigonala)

Bildar genomskinliga spröda korn med brun-gul färg och glasglans. H 5. Ett ytterst sällsynt alkali-cer-fosfat som förekommer i spröda korn upp till I ,5 mm. Namnet hedrar den ryske matematikern B.N. Delone. Hittades 1995 i alkalipegmatiten i Koashva, Chininy, Kolahalvön.

Dessauit IV/C.9-45 Strontium-yttrium-järn-titan-oxid
(Sr,Pb)(Y,U)Fe₃⁺² (Ti,Fe³⁺)₁₈O₃₈ (trigonala)

Svart med metallglans. H 6 1/2-7. Denna mycket sällsynta strontium yttrium-järn-titan-oxid en ny länk i Crichtonit-gruppen.
I håligheter i unga kalcitgångar sitter dessauit som tunna, tavliga, hexagonala kristallertillsammans med hematit, derbylit, rutil, karelianit och siderit. Mineralet är svagt radioaktivt. Fyntplatsen är Buca della Vena Mine, Toskana, Italien. Namnet efter professor Dessau från Pisa.

Gordait III/D.3-25 Vattenhaltig natrium-zink-sulfat-klorid
NaZn₄ [Cl(OH)₆ /SO₄] · 6H₂O (trigonala)

Trigonal, pärlvit med glas - till pärlemorglans. H 2 1/2. Streck vitt. Denna nya natrium-zink-sulfat-klorit hittades i San Francisco Mine, Sierra Gorda, Chile. Gordait bildar tavliga glimmeraktiga genomskinliga kristaller upp till 2 mm. Namnet uppkallat efter regionen.

Hechtsbergit VII/B.30-03 Vismut-vanadat
Bi₂ [O/OH/VO₄ ] (monoklina)

Färgen är brun med diamantglans, streck är gul. Detta nya sekundära vismut-vanadat hittades i ett stenbrott intill Hechtsberg, Schwarzwald i Tyskland. Bildar små aggregat och genomskinliga till klara kristaller upp till <0,2 mm. Förekommer tillsammans med eulytin,, namibit, mixit, beyerit, bismutit och chrysokoll.

Hiärneit IV/D.31-35 Kalcium-zirkon-antimon-oxid
(Ca,Na,Mn²⁺)₂ (Zr,Mn³⁺)₅ (Sb,Ti,Fe)₂O₁₆ (monoklina)

Ett nytt svensk mineral! Denna kalcium-zirkon-antimon-oxid är analogonet till calzirtit (denna med Ti<Sb).
Färgen är ljusröd diamant glans. H 7. Hiärneit hittades på varpen i Långban, Filipstad, och anses som extremt sällsynt. Förekommer mellan små kristaller av magnetoplumbit, jakobsit, bindheimit och pyrophanit som enstaka genomskinliga korniga aggregat upp till 0,5 mm.
Med namnet hedras den be römde lärde Urban Hjärne. Släktnamnet har även skrivits Hiärne. Han föddes 1641 dog 1724, var läkare, naturforskare (kemist), författare, assessor i Bergskollegium. Han ivrade för en minerailogisk-geologisk inventering av det svenska väldet. I kommissionen som handlade om häxprocesserna drev han igenom avskaffan det av häxprocesserna i landet.

Stanekit VII/B.3-65 Mangan-järn-fosfat
Mn²⁺Fe³⁺[O/PO₄] (monoklina)

Färgen är svart med fettglans, streck mörkbrunt. H 5. Detta nya mangan järn-fosfat hittades först i pegmatiten "Clementine II" på Okatjimukuju farmen vid Karibib i Namibia, men upptäcktes senare även i pegmatiterna i Albéres i östliga Pyrenerna. Stanekit bildar massiva avlånga korn upp till 0,5-2 cm tillsammans med ferrisicklerit, heterosit och kryzhanovskit.. De spröda aggregaten är opaka och visar ingen fluorescens i UV-ljus. Namnet hedrar professor Josef Stanek från Tschechien.

Terranovait VIII/J.22-07 Zeolit, tektosilikater
NaCa[Al₃Si₁₇O₄₀] · 7-13H₂O (ortorombiska)

Färglös, glas glans och streck vitt. Denna nya extremt sällsynta zeolit kommer från mycket små blåsrum (< 3 mm) i Ferrar Dolerite vid Mt. Adamson, Northern Victorialand, Antarktis. Bildar kulaktiga, finbladiga spaltbara massor tät ihopväxta med heulandit. Namnet gavs med tanke på den italienska Antarktis-stationen vid Terranova Bay.

Utahit IV/K.15-19 Koppar-zink-tellurat
Cu₅Zn₃[Te⁶⁺O₄(OH) ₂]₄ · 7H₂O (triklina)

Färgen är blekblå till blågrön, med glasglans till pärlemorglans. Streck är blekblå. H 4-5. Det nya koppar-zink-tellurat hittades, extremt sällsynt, på varpen av Centennial Eureka Mine, Tintic District, Utah, USA. I kvartsdruser bildar utahit mycket små aggregat (<0,6 mm), prismatiska till tunntavliga kristaller tillsammans med grön cesbronit och två okända, sekundära Cu-Zn-Te-mineral. . Utahit är genomskinligt till klarsiktigt, sprött och visar ingen fluorescens i UV-ljus. Namnet hänsyftar till landet Utah.

Zincohögbohmit IV/C.7-15 Zink-aluminium-oxid
(Zn,Fe²⁺,Ti³⁺)Al ₂O₄ (hexagonala)

Färgen är mörkbrun till svart, diamantglans, streck ljusbrunt. H 6 1/2. Denna nya zink-aluminium oxid har nära släktskap till högbohmit, och erhåller härmed en ny strukturformel: (Mg,Fe²⁺ ,Ti³⁺ )A1₂0₄. Zincohögbohmit hittades på den grekiska ön Samos som ett akcessoriskt, bergartsbildande material tillsammans med diaspor, järnrik chloritoid, gahnit, zinkrik staurolit, finfjällig muskovit, hematit och turmalin., och kan enbart ses mikrosk i tunnslip som små kristalltavlor (mest <0,15 mm).

Baksanit II/D.10-70 Vismut-sulfotellurid
Bi₆Te₂S₃ (trigonala)

Detta nya sällsynta wismut-sulfotellurid har stålgrå färg, svart streck och metallglans. H l 1/2-2. Typilokal är wolfram-molybden-fyndigheter som ligger i Tyrnyáuz i Baksandalen, Nord Kaukasus. Baksanit hittades i hålrum i magnetit andradit-skarn som korniga aggregat upp till 1,3 cm. Namnet hänsyftar till fyndegionen.

Brianroulstonit V/K.9-05 Kalcium-borat
Ca₃ [Cl₂/OH/B₅O₆(OH)₆2O (monoklina)

Detta nya kaiciumborat har hittats i en borrkärna som glimmeraktiga, spaltbara massor (upp till 2x1x1 mm) tillsammans med halit, hilgardit, pringleit, trembathit, sellait, fluorit, hematit, muskovit och penobsquisit. Brianroulstonit är besläktad med boraterna pringleit, ruitenbergit och penobsquisit. Fyndplatsen är kaligruvan "Potash Corporation of Saskatchewan", New Brunswick, Kanada. Namnet hedrar geolog Brian Roulston.

Caoxit IX/A.1-25 Vattenhaltigt kalcium-oxalat (organiska föreningar)
Ca[C₂O₄] · 3H₂O (triklina)

Färglös, glasglans, streck vitt. Den uppträder som färglösa, små lamellärt prismatiska kristaller (< 0,5 mm långa) som bildar krustor. Detta extremt sällsynta, vattenhaltiga kalcium-oxalat hittades i Cerchiara Mine i Val di Vara, norra Appeninerna, Ligurien, Italien.

Benyacarit VII/D.33-30 Mangan-titan-fosfat
(H₂O,K)₂(Mn²⁺,Fe²⁺) ₂(Fe³⁺,Ti)₂Ti[(O,F)₂/(PO₄)₄] · 14H₂O (ortorombiska)
Färgen är grönaktig gul till ljusbrun, även färglös till gulaktig vit. (Mg/Al-rik). Glas till pärlemorglans, streck är vit. Detta nya mycket sällsynta och komplexa mangan-titan-fosfat hittades i gruvområdet Cerro Blanco, Provinc Córdoba, Argentina. Benyacarit förekom som 0,1-0,3 mm stora genomskinliga och plattliknande kristaller. Visar ingen fluorescens i UV-ljus. Med namnet hedras den argentinska mineralogen Maria Angelica R. Benyacar, f. 1928.

Horvàthit-(Y) V/C.7-62 Natrium-yttrium-karbonat
NaY/F₂CO₃(ortorombiska)
Färglös till blekgul, glasglans. Streck är vit. Skiktstruktur. Detta extremt sällsynta natrium-yttrium karbonat hittades första gången 1994 i den södra delen av Poudrette Quarry vid Mt. Saint-Hilaire, Québec, Kanada. Horvàthit-(Y) bildar tavelformade parallelstaplade kristaller upp
till l x1 x 0,25 mm, men även 1-5 mm Ø stora "vagnshjulsliknande cylinderaktiga blockiga aggregat. Horvàthit-(Y) är spröd genomskinligt till genomsiktligt utan fluorescens i UV-ljus. Med namnet hedras paret Elsa och Làszló Horvàth, som i tiotals år arbetade med dokumentation av mineralen av Mt Saint Hilaire.

Mahnertit VII/D.25-27 Vattenhaltigt alkaliskt-koppar-fosfat
(Na,Ca)Cu₃[Cl/(AsO₄)₂] · 5H₂O (tetragonala)
Mörkblå till smaragdgrön, glasglans, streck: blekblå. Detta nya vattenhaltiga alkali-koppar arsenat kommer från ett underjordsfynd från malmpelare nr. 80 i den gamla koppargruvan från Cap Garonne i södra Frankrike. Det sällsynta mahnertit kristalliseras som radialbladiga aggregat från 0,2-0,3 mm Ø som består av små kvadratiska tavlor. De spröda genomsiktiga tavlorna visar ingen fluorescens i UV-ljus. Namnet hedrar dr Volker Mahnert, direktör för Naturhistoriska Museet i Genf.

Rodolicoit VII/A.1-15 Vattenfritt järnfosfat
Fe³⁺[PO₄] (trigonala)

Grattarolait VII/B. 9-15 Vattenfritt järnfosfat
Fe₃³⁺[O₃/PO₄] (trigonala)
Båda dessa mineral är rödaktig brun med hartsglans, streck är brun. Dessa nya vattenfria järnfosfater är extremt sällsynta. Rodolicoit är Fe-analogon till berlinit, grattarolait är strukturellt släkt med graftonit. Dessa nya fosfater kommer från den nyss nedlagda kolgruvan Santa Barbara, 30 km från Florenz, Italien.
Rodolicoit och grattarolait hit tades i några få, tydligt rödfärgade knölar, kornaggregat <1 mm. Namnen hedrar de båda mineralogerna prof. Francesco Rodolico och Guiseppe Grattarola från Univers, i Florenz.

Ternesit VIII/B.22-65 Neso-subsilikat
Ca₅[SO₄/(SiO₄)₂] (ortorombiska)
Färgen är ljusgrön, även ljusblå till färglös med glasglans. Detta nya sulfathaltiga kalcium- ö- silikat är släkt med spurrit. Som konstgjord fas känner man detta mineral från cementindustriens brännugnar. Där avsättes ternesit som "gröna sulfatringar". Som naturlig mineralfas hittades ternesit nu vid Ettringer Bellerberg, Osteifel. Radialstråliga aggregat upp till 2 centimeter med mycket små ,<0,2 mm långa blå nålar hittades. Ternesit visar ingen fluorescens i UV-ljus. Med namnet hedras den kända samlaren och Lapis skribenten Bernd Ternes från Mayen som i årtionden arbetade med Bellerbergets mineralogi. Han upptäckte trenesit.