Under namnet NYA MINERAL publicerar Emil Gregori en översättning av samtliga mineral
som efter IMA:s noggranna kontroll får ett internationellt godkännande.
Information finns på GeoNord under adressen http://www.geonord.org/IMA
© 2002 Emil Gregori.
Många av alla hittills kända cirka 4000 mineralna förekommer i naturen endast som särlingar, det vill säga, mycket sparsamt. Den uppmärksamma läsaren har säkert upptäckt, att före nästan alla nyupptäckta mineral i beskrivningen står sällsynt, ytterst sällsynt eller liknande. Oftast funna i bara en eller några exemplar.
Att hitta ett nytt mineral (nytt för världen) är förbehållet institutioner med dyrbar och komplicerad mätutrustning. Där finns särskilt utbildade anställda som har befogenhet och kunskap att använda dessa maskinel1a utrustningar. Det är där de flesta nya mineral nu för tiden identifieras.
Nya förfinade mätmetoder gör det möjligt för oss att tränga al1t djupare in i naturens hemligheter. Varje år tillkommer cirka 50 nya mineral, under år 2000 blev det 48, och under år 2001 44 stycken.
Nya mineral måste godkännas av International Mineralogical Association (IMA). Upptäckaren av ett nytt mineral måste själv beskriva detta noggrant, och även beskriva dess inre uppbyggnad, kristal1gittret. Dessa data provar IMA och jämnför med redan befintliga mineral. Först när ett mineral har blivit godkänt får det publiceras. så småningom även i Stenbiten.
Samtidigt med mineralbeskrivningen inlämnas även ett namnförslag.
Följande fakta kan tjäna som underlag för mineralnamn:Personer (upptäckare, berömda personligheter.) t ex lindqvistit efter prof. Lindqvist, en gång i tiden chef vid mineralogiska institutionen på Riksmuseet.
Fyndplatser (för det mesta platsen för första fyndet) t ex långbanit från Långban eller harstigit från Harstigen.
Kemiskt sammansättning (naturliga och konstgjorda namn) t ex berborit, ett berylliumbormineral.
Fysikaliska egenskaper, t ex coelestin, från latinska coelestis = himmelsblå.Bredvid av IMA erkända namn finns talrika andra beteckningar. En del är historiska namn ur bergmännens språk, t ex zinkblände. Andra fantasibeteckningar, av fyndiga affärsman som vill göra sin vara mera intressant med hjälp av spektakulära namn, är t ex TV-sten i stället f6r ulexit. I Stenbitens mineralbeskrivningar möter vi ofta ordet genomskinlig eller genomsynlig, det senare är ett uttryck som inte finns lika klart i svenska ordboken. Genomsynligheten anger grovt hur mycket ljus ett mineral släpper igenom. Följande uppställning underlättar för oss att förstå vad som menas med det ena och det andra uttrycket.
Genomsynlig eller genomlysbar: man kan läsa en skrift genom ett mineral, t ex klar bergkristall.
Vi vet att ett mineral består av kemiska element. Dessa bildar grundbyggstenen i kristallgittret, elementarcellen. I denna elementarcell finns enskilda element i ett noggrant bestämt förhållande företrätt. Detta förhållande gäller naturligtvis även för hela mineralet och uttryckes genom en enkel kemisk mineralformel. Efter sin kemiska sammansättning indelas alla mineral i klasser. Vi i Borlänge följer efter ett styrelsebeslut det av Riksmuseet rekommenderade och praktiserade klassifikationssystemet efter H. Strunz som ser ut på följande sätt:
Halvgenomsynlig: man kan se saker, skrift bara otydligt.
Genomskinlig: genom tunna kristaller eller i kanter kan ljus skina igenom.
Ogenomskinlig: = opak; ett mineral som inte ens i form av tunnaste skivor släpper igenom något ljus.I = element
II = sulfider
III = halogenider
IV = oxider och hydroxider
V = karbonater
VI = sulfater, (kromater, molybdater, wolframater)
VII = fosfater, arsenater, vanadater
VIII = silikater
IX= organiska mineral
Även om mineralformler vid första påseende ser förvirrande ut, så berättar dessa trots allt mycket angående uppbyggnaden av ett mineral.
Vi tar ett exempel: Co3[AsO4]2 .8H20, (erytrin = koboltblomma) är ett arsenat, varvid 1 arsenikatom med 4 syraatomer bildar en tetraeder [ASO4]2.
Två av dessa tetraeder ar förbundna genom 3 koboltatomer: Co3[AsO4].
Dessutom tillkommer 8 vattenmolekyler som kristallvatten.
IMA 1996 IMA 1997 IMA 1998 IMA 1999 IMA 2000 IMA 2001 IMA 2002 IMA 2003 IMA 2004 IMA 2005 IMA 2006 IMA 2007 IMA 2008 IMA 2009
IMA 2010 IMA 2011 IMA 2011 IMA 2012 IMA 2013 IMA 2014 IMA 2015 IMA 2016 IMA 2017 IMA 2018 IMA 2019 IMA 2020 IMA 2021 IMA 2022
IMA 2023
©2001- GeoNord